Lite längre

- av glädje, i balans, med energi

Name:
Location: Sweden

30 augusti 2013

Fredagsfys

En barnvagn. Mina älskade trekvartstights från Salomon (nåja, jag har ju faktiskt två par av samma modell - varför frångå ett säkert kort?).


Ett par gamla NewBalance 890. En tunn löparjacka. En folktom kanalbank och en tråkig transportsträcka. En rejäl vattenflaska och en banan om det skulle behövas.


Fredagsfys i en liten ask. Längdrekord den här veckan också. Trevlig helg!

Etiketter: ,

29 augusti 2013

Första baklängestrimestern

En tredjedel av nedräkningen till normalform har passerat, herregud vad tiden går! Dags att summera framstegen, för det går ju faktiskt ordentligt framåt.

Som jag misstänkte från början är det inte konditionen utan styrkan som kommer vara den begränsande faktorn. 80-minuterspromenaderna med barnvagnen känns inte längre ansträngande och springsuget är mer och mer påtagligt. Planerar springdebut om någon vecka (nåväl, några joggmetrar i allafall, man får ju ta det lugnt i början...). Det ska bli på ett lite speciellt datum om det går som jag tänkt.

Jag känner att jag har bra kontroll på bäckenbotten och helt ok kontroll på magmusklerna. I alla fall tillräckligt för backiga barnvagnspromenader. Fortsätter att stärka upp dessa delar för att framöver obehindrat klara löpning och få hålet som fortfarande finns på ett ställe mellan raka bukmusklerna att läka helt. Smärtorna är puts väck sedan någon vecka tillbaka, tjoho!

Det som däremot känns svajigt fortfarande är styrkan i höger ben och fot, och därmed kontrollen och balansen. Det tar sig, men är långt ifrån betryggande återhämtat. Men det beror ju inte bara på graviditeten, och något måste man ju ha att bita ordentligt i också!

Den övergripande känslan i kroppen är betydligt bättre än för några veckor sedan. Förhoppningsfull, taggad och faktiskt ganska energisk.

Sandalbränna har jag i allafall lyckats få i sommar. Foto: M. Eklund

Etiketter: ,

27 augusti 2013

Att balansera

Balans är bra. I livet. I kroppen. Mellan kroppshalvorna. Det senare har jag inte som bekant utan jag jobbar med det.

I skidspåret är det bra att ha bra balans på varje fot så att säga. Det har jag inte i höger ben. Verkligen inte, vet inte vad som hänt. Balansplattan har därför dammats av och kommer att användas flitigt framöver. Mycket bra även för fotstyrkan, som behöver förbättras betydligt särskilt på högern.

Dags att balansera! Foto: M. Eklund

Etiketter: , ,

26 augusti 2013

Vilohelg

En av de principer jag håller hårdast på när det gäller min träning är att inte träna med baciller i kroppen. Jag har sett hur illa det kan gå.

Men eftersom min träning just nu är väldigt lugn så fick jag verkligen påminna mig själv om denna princip när det i fredags började isa i vänsterörat och dunka och spränga i bihålorna när jag böjde huvudet framåt. Lugn, Malin, ta det lugnt... Lugnare än ditt vanliga lugn.

Nåt skit har jag fått i kroppen så det blev en helg med bara promenader som aktivitet för att få friskluft. Vet fortfarande inte riktigt om det är på väg att gå över eller inte så Lill-Trollet och jag relaxar idag också, med hopp om större dåd längre fram i veckan.

Tjillevipp så länge!

Etiketter:

21 augusti 2013

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Gårdagens plan var att ta en långpromenad till Bergs slussar och tillbaka för att testa vad fogarna sa om saken. Det blev inte riktigt så.

Vi kom iväg senare än tänkt, och trots att lilltjejen tokätit innan vi gick höll hon på att äta upp sin hand i vagnen. Tänkte att hon kanske somnar ifrån det men det blev inte som jag tänkt...

Uppe på kanalbanken styrde jag stegen mot första bästa bänk i lä och skugga, med förhoppning att kunna ge henne lite mer mat och sedan fortsätta. Men det blev inte som jag tänkt...

Precis när jag skulle sätta mig sladdade en pensionärsdam in på cykel och satte sig mitt på bänken mitt framför näsan på mig. Förmodligen inkräktade jag på något revir eller väckte otrolig nyfikenhet. Hade hur som helst ingen lust att ha en pensionär upp i tuttarna så jag traskade vidare. Tänkte mig mer lugn vid nästa skuggbänk. Men det blev inte som jag tänkt...

Mini var nämligen alldeles för nyfiken på omgivningen och hade inga planer på att lugnt ta sig en slurk. Jag började bli uppgiven och vände hemåt för att undvika gallskrik i 8km. Men det blev inte riktigt som jag tänkt...

Hon somnade nämligen så snart jag lämnat kanalbanken. Så jag tänkte att jag går en liten omväg på väg hem så hon får sova i allafall lite. Såg tjejen med tvillingmagen jag stött på i affären några gånger,  nu med tvillingarna i vagn. Tänkte att jag borde kunna gå ikapp. Men nej, det blev inte som jag tänkt...

Hon gick nämligen MYCKET fortare än vad mina fogar ville. Trots att hon fått tvillingar för bara några veckor sedan. Snygga träningskläder hade hon oxå. Jag som traskade omkring i amningstopp. Började sura nu och vek av hemåt, trött och uppgiven.

Lite deppig och småbitter började jag knata uppför backarna hemåt. Men så insåg jag, när jag tänkte på det här att tusan oxå om jag tänker vara missnöjd. Jag är ju där jag är och får hantera det utifrån hur det är. Tvillingmamman hade kanske inte alls nån foglossning att ta hänsyn till, och kanske ammar hon inte ens och kan gå i snygga träningslinnen i  utan hinder. Och varför ska jag ens jämföra mig? Jag fick ju ändå en rejäl promenad, som gick avsevärt fortare än jag tänkt. Faktiskt 500m längre än förra veckans längsta, på 10min kortare tid, utan att fogarna protesterade. Så hur kunde jag gå där och vara missnöjd med mig själv? Nä, det tänker jag faktiskt inte.

För även om det inte alltid blir som man tänkt, så upplevs det alltid som man tänker. Nöjd, och förväntansfull inför kommande ökningar, det är därför vad jag väljer att vara.

Etiketter: , ,

18 augusti 2013

Ringrostigt ryggpass

I veckan upptäckte jag att gymmet jag går på öppnar kl 8 på helgerna numera och inte kl 10. Helt klart en möjlighet till träning! 

Därför blev det nypremiär på gymmet för mig idag och jag passade på att köra rygg. Just rygg tycker jag är svårt att köra ordentligt hemma där jag bara har gummiband, pilatesboll och min egen kropp till hjälp. Så jag passade på att botanisera bland ryggmaskinerna i min ensamhet (ja, ingen annan var där när jag var där).

Kände mig något ringrostig kan jag säga och lastade nog på för lite vikt i allmänhet, fick höja mellan repetitionerna på alla övningar. Får ta i lite mer nästa gång, om jag nån gång ska lyckas klara av att göra chins! Men träningsvärk kommer jag garanterar få ändå, sååå feg var jag inte. Det känner jag redan nu! Riktigt skön känsla att återuppleva!


Etiketter:

16 augusti 2013

Frisläppt

Nu är ett av kriterierna för löpcomeback uppfylld. Efterkontrollen är avklarad och jag passerade med beröm godkänd på alla punkter. En stor sten föll från mitt hjärta för jag var faktiskt lite orolig för blod- och levervärdena. Men nu är det bara att träna på som vanligt enligt barnmorskan. 

Själv tycker jag dock att det är lite kvar innan bäcken och magmuskler säger ja till löpning. Men jag har en plan om när de första löpstegen ska tas och hur jag ska ta mig dit. 

Tummen upp på det!


Etiketter: ,

13 augusti 2013

Mysig morgonpromenad

Alltså soliga sensommarmorgnar! Finns det något bättre? Mini och jag tog bussen till Bergs slussar (bussåkarpremiär för henne, gick kanon!) och tog en promenad hem igen längs Göta kanal. Återinvigde mina Adizero Boston och har därmed stiftat bekantskap med alla mina löparskor utom Fivefingers sedan jag blev mamma, dock inte löpandes än.

Dagens tur blev ganska exakt 6km och kändes förvånansvärt bra. Så kanske finns det hopp om löparcomeback, yeay!







Etiketter: ,

12 augusti 2013

Surdegscomeback

Det är inte bara jag som ska bli återställd upptäckte jag häromdagen. Min stackars surdeg har varit helt försummad och såg bedrövlig ut i en vrå i kylen. Men jag var tvungen att försöka friska upp den, bara för att se om det gick. Och det gjorde det. På två matningar var den frisk och bubblig igen. Som Emmanuel som höll i surdegskursen sa: Det ska mycket till innan man lyckas döda en surdeg!


Nu ska jag bara ta mig för att använda den också...


Etiketter:

9 augusti 2013

Listad

Jag är en riktig list-människa. Det är en sån underbar känsla att kunna bocka av saker på en lista. Känna att man gjort det man föresatt sig. Det är främsta anledningen till att jag skriver Att göra-listor t ex på jobbet. Särskilt de där smått kaotiska dagarna är det skönt att kunna se på papper att man ändå uträttat något, fast det inte alltid känns så.

Men det är inte bara Att göra-listor som kan vara bra. Planering i allmänhet underlättar min vardag och är faktiskt något jag gillar.

Matlistor säkerställer t ex att jag äter hyfsat varierad kost med både fisk, kyckling och vegetariskt. Ibland kött, och så till det så varierade tillbehör som möjligt.

Maxlistor är också mina good-enough-listor. De använder jag i särskilt stressiga tider, eller nu när jag vill tagga ner under föräldraledigheten. De innehåller ett antal punkter jag vill få gjort, och är då allt jag behöver göra under perioden jag gjort den för. Inga nya punkter får komma upp på listan innan allt är avbockat och perioden är till ända. Jag låter såklart inte listan begränsa mig utan gör naturligtvis annat också, men använder dem som minnesstöd för viktiga saker, och som begränsning för att inte göra eller ta på mig för mycket i perioder där jag behöver begränsa mig själv för att orka. Eller för att lättare kunna koppla av och bara vara. Eller för att inte fastna i oändliga Att göra-listor som aldrig blir kortare.

På-sängbordet-listan är en stressreducerare av topp-tio-karaktär. Själva listan befinner sig inte nödvändigtvis på sängbordet, men den uppstod där, när jag under en period låg vaken och grubblade på saker. Jag upptäckte att om jag skrev ner dem kunde jag släppa dem för stunden, sova gott och ta itu med dem på dagtid. Numera sover jag i princip alltid som en stock, men har ändå en sådan lista, för saker jag tänker på eller behöver minnas men inte kan/vill spendera energi på just nu.

Jag gillar att skriva ner saker för att rensa huvudet. Det är något jag använder för att få utrymme för roligar/viktigare/mer kreativa tankar. Men jag har även idé-listor (t ex namnlistor under graviditeten, blogginlägg jag funderar på, recept etc), bra att ha även för de kreativa tankarna. Inser att det kan låta helt inrutat och tråkigt med alla listor, men för mig är det mer en typ av visualisering, konkretisering och minneshjälp. Och, inser jag, eftersom jag har rätt många olika listor, en del av min personlighet!

Etiketter: ,

7 augusti 2013

Solokvist och sensommarnostalgi

Den här veckan har sambon börjat jobba igen, så vardagen är lite mer pyssel. Det stora guldkornet, och något som jag verkligen prioriterar är den dagliga morgonpromenaden.

Foto: M. Eklund

Den här sommaren har morgonpromenader varit guld för värmekänslig bebis och lika värmekänslig mamma. Det är min dagliga konditionsträning, särskilt nu när det är jag själv som kör vagnen. Det finns ordentliga backar häromkring! Kan bli riktigt ordentlig träning till hösten när jag förhoppningsvis kan börja lägga in några jogg-kliv i rundorna.

Frisk härlig sommarmorgonluft kan jag leva på resten av dagen när luften blir kvav och kvalmig och vi retirerar till källaren. De riktigt klara morgnarna är särskilt ljuvliga och jag blir lite smått nostalgisk. Vinterälskare som jag är, så tror jag ändå jag kommer sakna dem när höstrusk smyger sig på och lagrar dem i minnesbanken att tänka tillbaka på en mörk decembermorgon. Samtidigt som jag stannar i nuet och tar några extra sommarandetag.

Etiketter: ,

5 augusti 2013

Baklängesgravid

Även om det inte är mitt fokus just nu att komma i toppform så tänker jag mycket på att komma tillbaka i åtminstone samma form som jag var innan graviditeten. Det är mycket mer frustrerande än vad jag hade trott att inte få/kunna röra sig som jag är van vid.

Därför vill jag ha en plan. Ett mål. En bild i huvudet att fokusera på när planen kanske (eller förmodligen) måste revideras. Det är där Öppet Spår 2014 passar så bra in. Att få glida fram i tysta snötyngda dalaskogar och känna att kroppen återigen är med mig på riktigt. Det är min målbild och morot.

Just Öppet spår passar så bra i tiden att fokusera på. Det tog ju 40 veckor för kroppen att bli redo att föda, så då är det ju inte mer än rimligt att den får 40 veckor på sig att återhämta sig. Och Öppet spår ligger snudd på 40veckor från Trollets födelsedatum. Så man kan säga att det blir åtminstone mentalt som en baklängesgraviditet.

Gravid i 40e vecka, några dagar innan Trollet tittade ut. Foto: privat
40 veckor efter. Löpklar, återkommen, nöjd. Förhoppningsvis. Foto: M. Eklund

Jag mådde ganska dåligt på slutet av graviditeten med jordens gravidklåda och blev igångsatt pga det dagen innan beräknad födsel, och första veckorna efter födseln har också varit rätt jobbiga fysiskt. Men nu har det gått drygt 9veckor vilket skulle motsvara gravid i vecka 31 om man räknar baklänges. Då mådde jag fortfarande utmärkt, och faktiskt så börjar jag nu oxå se ljuset i tunneln, så baklängestänket verkar rätt rimligt.

Den långsiktiga målbilden finns alltså där av fler anledningar, och det är den jag kommer visualisera framöver, även om det såklart är vår lilla tjej som kommer få bestämma om den blir praktiskt genomförbar. Löpmässigt är det fortfarande osäkert när jag kommer kunna påbörja vägen tillbaka, vilket är ytterligare en orsak till att mitt första mål är skidrelaterat och inte löprelaterat. Jag vet inte när jag kommer kunna börja springa igen och därför känns det klokast så, även om jag kommer fortsätta drömma om Tjejmarathon 2014. Men jag kommer inte att forcera fram det.

Att visualisera och planera återhämtningen som en baklängesgraviditet gör det lite lättare att stämma av om jag är på rätt spår eftersom jag har rätt bra koll på hur formen såg ut under graviditetens olika skeden. Men det finns ändå en hel del utmaningar att ta sig an för att ro det i land.

Detaljplan finns än så länge bara fram till efterkontrollen om två veckor, därefter har jag bara grovplanerat. Blir jag "frisläppt" där så blir det mer hårdkörning (eller ja... allt är ju relativt...) och mina största utmaningar är främst styrke- och rehabmässiga:
  • Läkt magmuskelseparation. Den är helt läkt på bredden. Men är ordentligt djup på ett ställe. Törs därför inte träna "vanliga" magövningar än utan harvar på med MammaMage-övningar. Tips på hur man bäst främjar läkning någon?
  • Läkt hamstring. Rörligheten finns där men styrkan är en bit bort. Längtar till gymmet! En återhämtad hamstring är förutsättning för säker löpcomeback. Skidåkning är inte heller att tänka på innan det är fixat. Även om det kanske kan verka lite märkligt att tänka på skidåkning mitt i sommaren...
  • Corestyrka! Livsnödvändigt för längdåkning. Jag har haft den så jag vet hur jag får den och hur det ska kännas. Men det kommer kräva sin insats.
  • Bli av med bäcken- och höftsmärtor. Det kommer inte gå att åka långt på skidor utan att det är fixat. Och nej, det är inte bara foglossningssmärtor. Gissar att en bra naprapat eller kiropraktor kommer behövas, jag ska bara hitta denne häromkring, vilket i sig verkar vara en utmaning.
  • Fotstyrka. Under åtgärdande sedan en tid, men mycket återstår. Utmaningen består mest i att göra det kontinuerligt och ofta. För det går att göra på korta stunder i eller vid soffan.
Kondition däremot, tror jag inte kommer vara en begränsande faktor. Praktiska saker som tid för ordentliga långpass med en liten mini att tänka på kan dock kanske bli en begränsning. För skidåkning är ju något man inte bara kliver iväg ut genom dörren och gör. Det ska ju vallas och det ska transporteras till spår. För att nämna något. Men det är ju samtidigt dumt att se hinder innan de faktiskt uppstått. Och lillan kommer aldrig bli ett hinder. Skidlopp finns kvar år efter år. Tiden med henne har jag bara en gång.

Och än så länge finns ju faktiskt bara möjligheter. Drygt 30 veckor av möjligheter. Säger som skylten jag såg på en vandringsled i Norge för många år sedan: Ein kjem ikkje til fjells på ein flat veg!

Etiketter: , , , ,

1 augusti 2013

Pestopasta med grönsaksfräs

Enkelt, snabbt och lätt måste det vara för att det vegetariska ska bli av hemma hos oss just nu. Det här receptet uppfyller alla dessa kriterier. Dessutom gott, och lätt att variera.



Till fyra portioner:
Spaghetti eller annan pasta

Pesto:
En kruka basilika
Ca 30g pinjenötter
Vitlök (kan uteslutas om man är känslig)
Parmesanost, en näve riven typ
Olivolja, ca 0,5dl

Svamp, paprika, squash (det var vad som fanns hemma här)

Koka pastan. Rosta pinjenötterna och mixa ingredienserna till peston. Skölj och skär grönsakerna i lagom bitar. Fräs i olivolja och krydda med örtsalt. Blanda peston med färdigkokt pasta och servera med grönsakerna och lite riven parmesan. Gärna också avokado och tomat vid sidan av.

Etiketter: ,