Solokvist och sensommarnostalgi
Den här veckan har sambon börjat jobba igen, så vardagen är lite mer pyssel. Det stora guldkornet, och något som jag verkligen prioriterar är den dagliga morgonpromenaden.
Den här sommaren har morgonpromenader varit guld för värmekänslig bebis och lika värmekänslig mamma. Det är min dagliga konditionsträning, särskilt nu när det är jag själv som kör vagnen. Det finns ordentliga backar häromkring! Kan bli riktigt ordentlig träning till hösten när jag förhoppningsvis kan börja lägga in några jogg-kliv i rundorna.
Frisk härlig sommarmorgonluft kan jag leva på resten av dagen när luften blir kvav och kvalmig och vi retirerar till källaren. De riktigt klara morgnarna är särskilt ljuvliga och jag blir lite smått nostalgisk. Vinterälskare som jag är, så tror jag ändå jag kommer sakna dem när höstrusk smyger sig på och lagrar dem i minnesbanken att tänka tillbaka på en mörk decembermorgon. Samtidigt som jag stannar i nuet och tar några extra sommarandetag.
Etiketter: Träning, Vardagsbetraktelser
2 kommentarer:
Att gå och putta vagnen är verkligen bra träning - speciellt om det är en del backar. Får upp flåset för vem som helst. Har också första dagen ensam med knyttet idag - spännande ändå på nåt sätt.
Vad spännande med Öppet spår satsningen!
Jag tjuvtränade på att vara ensam några veckor innan semestern, men nu är det mycket lättare! Trollet är ju trots allt nästan dubbelt så gammal som då :-)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida