Mina löparskor

För tillfället har jag bara två par löparskor som jag faktiskt använder till löpning. Ja, bara... För några år sedan, när jag var i USA titt som tätt, så tror jag att jag hade typ fem par som mest. Numera, när USA-resorna avtagit och jag heller inte kan springa så väldigt frekvent, och i stort sett inte alls på asfalt, så finns det tyvärr inget som motiverar en stor löparskogarderob.

Tyvärr, för det finns så väldigt många som är så väldigt fina. Asics Gel Noosa Tri 10 till exempel. Vilken karamell att få springa runt i! De har jag suktat efter rätt länge, men näe. Innan jag kommer igång mer med springet igen, så får jag faktiskt nöja mig med mina två trotjänare. Vilket inte heller är fy skam, för jag är väldigt nöjd med dem också.

Ett par Adidas Adizero Boston med ett eller två år på nacken, och ett par Inov-8 X-talon 212, inköpta i vintras. Särskilt Inov-8 är jag så himla nöjd med, det är andra paret av samma modell och de sitter verkligen som gjutna på min fot (jag som har långa, smala och platta fötter). Greppet är helt fantastiskt och känslan störtskön.

Paren som används just nu. Foto: M. Eklund

Mina Adidas är också andra paret av samma, men där verkar de ha gjort om modellen lite, så de är faktiskt inte lika tiptopsuperbra som Inov-8. Passar helt ok, men inte mer än så. De flesta Adidas jag haft har varit kanon, särskilt de jag designade själv efter Lidingöloppet 2009, där jag faktiskt fick en av varje storlek jag har på fötterna (nope, de är inte lika stora, långt ifrån). Men ändå är jag lite sugen på något nytt för spår- och gruslöpningen. På stigarna finns det verkligen inget som slår X-talon. Så det så!

Egendesignade och snyggaste jag haft. Foto: M. Eklund

Det här inlägget är en del av bloggutmaningen #uppochhoppaijuni

Om parfymer, kemikalier och annat läskigt

Idag är det Parfymfria dagen. Den anordnas för att uppmärksamma hur problematiskt det kan vara i vardagen om man är överkänslig mot parfymer, eller mögel och kemikalier. Även för oss som inte (ännu) är sjuka av kemikalierna så är det verkligen värt att tänka till vad vi får i oss i vardagen, ibland omedvetet.

Personligen tycker jag det är läskigt med alla kemikalier vi får i oss på alla möjliga vis. Redan för flera år sedan började jag försöka banta kemikaliemängden jag får i mig, vilket jag har skrivit om tidigare. Sedan jag fick barn är jag ännu mer noga med vad som kommer innanför våra dörrar. 

Här har det t ex inte förekommit parfymerat tvättmedel på jag vet inte hur länge. Parfym i sig använder jag inte alls längre (är superläskigt att de kan innehålla upp till 500 kemikalier, vissa till och med förbjudna; andra "bara" hormonstörande eller cancerframkallande). Inget jag vill utsätta mitt barn för.

Dofter förekommer på så himla många ställen där man inte tänker på det. Hannah råkade t ex köpa parfymerade bindor häromdagen. Hur sjukt är inte det? Att det ens finns, alltså! Läs hennes inlägg, det säger allt.

Jag har läst på en hel del om just det här med kemikalier på senare år. Är väldigt kräsen med vad jag kan tänka mig att använda. Har bidragit med kunskap på förskolan. Är glad att det dragits igång ett projekt som heter Giftfri förskola och även om jag inte tror att det går att få förskolan helt giftfri på kortare sikt så hoppas jag att projektet kan ge en bättre inom- och utomhusmiljö för våra små, utan de största hälso- och miljöbovarna. 

Eftersom det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, och som jag gärna gör vad jag kan för att bidra till förbättring inom, så tänkte jag starta en liten serie med tips om detta, när jag får igång nya bloggen på riktigt. Fortsättning följer alltså. Någon gång i framtiden.

Sökes: en värdig efterträdare

Då min första trotjänare visade sig innehålla ingredienser jag inte tycker hör hemma hos en sann följeslagare, och den som klarade urvalet att bli den nya favoriten nu har utgått ur sortimentet (och mycket lurigt ersatts av en inte alls lika bra kandidat), söker jag nu en ny pålitlig och lojal kompanjon, som med rätt kvalifikationer och hängivenhet erbjuds mångårigt anlitande och troget samarbete.

Kvalifikationer:

• Får inte innehålla parabener, silikoner, mineraloljor eller andra miljöovänliga eller allergena ämnen
• Bör vara parfymfri
• Ekologisk är en stor fördel, gärna även av lokalt ursprung
• Ska vara skön mot huden och inte lämna någon hinna som inte går in ordentligt
• Ska helst ha ingredienser som går att förstå vad de är
• Ska helst komma i tubformat, men även pumpflaska eller burk fungerar
• Ska inte orsaka torra fläckar eller finnar

Anställningsform:

Provanställning med mycket goda förutsättningar till fast tjänst om kraven uppfylls.

Den av trotjänarna som utgick ur sortimentet. Foto: M. Eklund

Tips, någon?

Sko-stim

Jag är inne i ett riktigt stim. Sådär som det ofta är med strumpor. Alla går sönder typ samtidigt och plötsligt känns det som man inte har några alls. Även om jag ser början på ett strumpstim också, så är det skostimmet som för tillfället får störst konsekvenser.

Visst, jag kanske har liiite för många par skor, men när ett efter ett måste förpassas till skokyrkogården uppstår liksom ändå ett köpbehov. Särskilt när det knatas några mil asfalt i veckan och joggas lite grus därtill.

Först ut var mina absoluta favoriter, New Balance 890. Helt nerslitna ända in till innersulan. De ersattes med nya i samma modell, men nyare årgång (varför ändra vinnande koncept liksom?)

Adjö, mina trotjänare...

Sedan insåg jag att även trotjänarna Saucony Ride också sett sina bästa dagar och var både stumma och nerslitna.

Minst tre år gamla och väldigt trötta.

Ungefär samtidigt började jag få ont i fötter och hälsenor av mina allt-i-allo-skor Salomon XA Pro GTX, och de började också ta in vatten genom sulan. Inget bra tecken...

Dessa har varit med om mycket skoj i fjäll och skog och vardag

Så i helgen var det dags för en beställning igen. Det blev en kombination av de två ovan kan man säga. Saucony Ride finns numera med Gore-Tex. Jag är ganska nöjd att jag kunde ersätta två gamla par med bara ett par nya!

Frågan är bara hur länge sko-stimmet tänker fortsätta. Om jag snart måste hitta en ersättningskombo för Inov-8 X-talon och Adizero Boston? Eller för Saucony Kinvara och Nike Free? Eller finns det nån modell som är alla fyra i en kanske??

Nyårslöfte

Nu när jag varit föräldraledig och därmed har lite lägre inkomst än vanligtvis så har jag funderat (extra) mycket på det här med konsumtion. Ännu mer funderingar blir det ju såhär i konsumtionshetsen som omger en kring jul. Jag tycker faktiskt det är motbjudande ibland hur man konsumerar och konsumerar, ofta utan att tänka efter ett endaste dugg.

Förmodligen är jag inte ett dugg bättre än någon annan på den fronten, men jag har blivit mycket bättre än jag var för några år sedan, och det är det som räknas; hur man bättrat sig jämfört med sig själv. Jag tänker efter mer vad jag köper, om det är nödvändigt, och nöjesshoppar mycket mindre. Även om jag nog aldrig varit en sån där riktig storshoppare faktiskt.

Trots lägre inkomst så går det absolut ingen nöd på mig nu, och det mesta som shoppas är till en liten en. Jag klarar mig finfint på mindre än det vanliga. Det har också gjort att jag tänkt en hel del på det här med utgifter och konsumtion. Hur mycket man skulle kunna spara om man slopade det där onödiga som handlas in.

Häromveckan började jag dessutom Projekt garderobsrensning, vilket var ytterligare en bricka i spelet. Jag skrattade högt åt mig själv när jag insåg hur mycket kläder jag har, framför allt träningskläder, som inte används sådär jätteofta. Jag menar, man behöver faktiskt inte nitton träningströjor och tjugotre träningslinnen... Ett betydande antal av dem ska nu få bättre behövande ägare.

Så med allt det här i åtanke tänkte jag, till skillnad från förra året, faktiskt avge nyårslöfte i år. Jag döper det till medveten konsumtion. Det ska inte köpas massa onödiga prylar bara för att man kan, för att förnyelse är kul eller för att det är billigt eller nåt. Istället utmanar jag mig själv att klara mig fint på det jag har. Att inte köpa nya saker förrän något behöver bytas ut. Att tänka en gång till på om en pryl verkligen behövs eller bara är kul för stunden. Att fundera över varför jag vill/behöver köpa.

Min gissning är att detta kommer ge en hel del extra sparkronor. Rakt in på upplevelsekontot tänker jag mig. För upplevelser är något jag fortfarande tycker är väl värt att lägga pengar på. Något som skapar roliga minnen. Som ger glädje. Som stärker kropp och sinne.

Gott Nytt 2014!

Loppi Blogbag Gravid & Baby

För nån vecka sedan skrev jag upp mig för att testa lite produkter i en Loppi Blogbag, mest på kul. Så jag blev lite förvånad när den sedan dök upp i posten, trodde inte jag skulle bli utvald. Jag har funderat en del, och googlat på vad andra skrivit, innan jag skrivit mitt utlåtande, för jag är inte allt igenom positiv till produkterna, vilket många andra verkar vara. Men jag är som jag är och lusläser innehållsförteckningar och ogillar onödiga kemikalier. Vissa av produkterna kommer jag inte att använda, men då väljer jag att istället ge dem till öppna förskolan så att andra som vill kan använda dem. För så militant är jag inte att jag hindrar andra från att använda saker som jag själv väljer bort.

Produkterna har hur som helst baby-fokus och innehållet ser ut så här:

En nappflaska för barn från 0 månader och en drickmugg för barn från 12 månader, båda från Philips Avent. Drickmuggen har vi inte testat än eftersom Trollet bara är drygt sex månader, men den kan nog vara en bra träningssak på vägen att lära sig dricka ur vanligt glas. Jag undrar dock lite hur man håller den ren ordentligt då den ser ganska svårdiskad ut. Nappflaskan har Trollet fått vatten ur, som hon dricker till sina smakportioner. I övrigt använder hon ju inte nappflaska eftersom hon ammas, och hon är inte riktigt van vid det utan sätter lätt i halsen. Både med denna nappflaska och med den vi har sedan innan som är i glas. Fördelen med den här från Philips är att den är så liten och lätt att hon själv kan hålla i den och suga i/på den. Både muggen och flaskan från Philips är gjorda av polypropylen (tror jag, på drickmuggen framgår det inte) och för mig som försöker undvika plaster till lill-tjejen skulle det nog inte varit något förstahandsval om jag skulle köpt det själv. Polypropylen är dock en av de "bättre" plasterna, så länge det inte är nersmutsat med andra kemikalier som fäller ut vid användning.

Barnkittet från Folksam innehåller plåster, brännsårsplåster, brännskadegel, torkare och solskyddskräm. Praktiskt litet kit som säkert kommer att komma till användning men tack och lov inte har gjort det ännu.

Natusan first touch baby oil ska vara utvecklad för att skydda nyfödd hud. Tyvärr innehåller den mestadels paraffinum liquidum som är en mineralolja och något jag försöker undvika i hudprodukter eftersom den är miljöskadlig och inte tillför huden någon näring utan bara lägger sig som en hinna utanpå.

Natusan intensive care wash. Innehåller bl a cocoamidopropyl betaine som är en hudirriterande, allergen tensid (tvättämne), varför jag tyvärr inte vill använda den till ömtålig babyhud (eller min egen hud heller för den delen).

Natusan first touch lotion känns innehållsmässigt mer OK även om den innehåller både phenoxyethanol (kan vara allergent) och isopropyl palmitate (görs av bl a palmolja och kan vara hudirriterande). Den är dock såväl parfym- och parabenfri och fri från silikoner och mineraloljor. Denna lotion har också en betydligt bättre innehållsförteckning än den vi har blivit rekommenderade av BVC till dotterns torra fötter, så denna har hamnat i badrumsskåpet och används. Jag har också testat den till mina supertorra händer och tycker den lägger sig som en hinna mer än att gå in i huden, men när den väl absorberats verkar den absolut göra nytta.

Natusan first touch zinksalva är avsedd för att skydda blöjområdet vid röd och irriterad hud. Innehållet känns ganska OK och denna kommer vi nog använda om behovet uppstår, vilket det inte gjort hittills men kanske kommer göra nu när Trollet dels sitter upp mer och dels har mer kläder på sig, vilket gör att det lättare blir tätt och fuktigt.

Sist men inte minst en ganska skrikig och smårolig påse. Praktiskt till lite allt möjligt faktiskt!

Det innehåll som får tummen upp. Foto: M. Eklund

Dessa kommer inte att användas hemma hos oss. Foto: M. Eklund

Insnöad, nördig - eller både och?

När vi hållit på och fixat lite här hemma på sistone (och jag tagit en raid i bokhyllorna) slog det mig hur många träningsböcker jag faktiskt har. Den som kommer hit och gluttar i bokhyllan skulle ju kunna tro att jag är en superträningsnörd. Eller helt insnöad. Och det kanske jag är också! Eller så är jag bara vetgirig och gillar att få lite fakta-kött på benen bakom sådan jag håller på med.

Hursomhelst, vad sägs om den här samlingen?

Träningsböcker. Foto: M. Eklund

Lägger jag dessutom till samlingen med "indirekta träningsböcker" (som kanske snarare klassas som "hälsoböcker" eller så...

Foto: M. Eklund

... så blir ju högen ganska ansenlig faktiskt!

Foto: M. Eklund

Så det var väl tur att jag i samlingshögen ovan glömde att lägga till gravidträningsböckerna och yoga-dvd-erna...

Foto: M. Eklund

... för annars hade jag ju kunnat verka riktigt insnöad.

En rejäl blandning i allafall. Somliga inköpta i särskilt insnöade perioder, andra presenter (Atlantroddarens friskvårdsbok var t ex julklapp från jobbet för några år sedan) eller tävlingsvinster. Alla mer eller mindre lästa och/eller använda. Det är nog faktiskt bara en av dem som jag inte ens öppnat...

Undrar vad mer jag snöat in mig på om jag granskar bokhyllan lite närmare? Kok- och bakböcker är givet. Men därutöver? Måste undersökas!

Gococo kompressionsstrumpor

För ett tag sedan fick jag ett handskrivet rabatt-erbjudande från Gococo. Lite charmigt faktiskt. Men då kände jag att Gococo-förrådet var ganska välfyllt och utnyttjade det därför inte. Även om jag verkligen gillar deras produkter, särskilt kompressionsstrumporna. Har två färgglada par sedan tidigare. Som jag använt både vid långpass, återhämtning och flygresor. De sitter väldigt skönt och gör väldigt gott för trötta vader. 

Återhämtning efter långvandring i somras. Foto: M. Eklund

Har däremot inte använt dem så mycket de senaste månaderna, men nu de senaste veckorna har de trätts på gravidtrötta ben flitigt. Jag har även några andra varianter från andra märken, men det är helt klart dessa som gör jobbet bäst och sitter bäst. Därför rotade jag fram rabattkupongen och bestämde mig för att jag nog ändå behövde ett par till. Jag menar, vem kan få nog av färgglada knästrumpor??

Blev ett par mörkrosa den här gången - kommer senare att matcha alla mina rosa och cerisa linnen och t-shirts  kanon. 

Torrt!

Den här vintern har verkligen allt varit liksom fnöske-torrt. Det knastrar och sprakar i varenda klädesplagg man sätter på sig. Håret står som en sky av elektricitet runt huvudet och klistrar sig längs halsen. Och vi ska inte prata om min stackars hud, som i vissa stunder nästan sett halvdöd ut, och nästan flagat på något vis. Trots massor med fukttillskott.

Vet inte om det bara är jag eller om det är första gången jag ser resultatet av en riktig vinter i ett eluppvärmt hus... För att motverka torkan försöker jag för det första dricka mycket vatten så att kroppen liksom återfuktas inifrån åtminstone till viss del. Men sedan hjälper jag huden utifrån med olika fuktgivare. När det gäller hudvård försöker jag välja "bra" produkter, helst utan silikoner, mineraloljor, färgämnen och parabener.

Bästa tipset för en helkroppssmörjning är att hälla en skvätt (typ en dryg matsked) olivolja i badkaret när du tar ett varmt bad. Gör underverk för torr vinterhud faktiskt, och innehåller ju faktiskt minimalt med tillsatser. Ska inte sköljas av alltför mycket när du kliver ur badet, och behöver ingen extra insmörjning efteråt.

Annars är jag, så här vintertid, ganska fast i Dream Cream från Lush. Enda krämen jag testat som råder bot på eksemen jag tidigare hade på benen vintertid. Tyvärr innehåller den parabener så den riskerar att bli utbytt när/om jag hittar någon som funkar lika bra. (Lite off topic, så är den den enda krämen i mitt badrumsskåp som innehåller parabener - oavsett vad en av de mer otrevliga försäljarna på hälsomässan för några veckor sedan bestämt hävdade...) Funderar på att testa något från Burt's Bee t ex, som är ett märke som jag upptäckte i USA 2009, och som numera finns att köpa i Sverige.

Jag är på inga sätt en krämjunkie som har badrumsskåpet fyllt med tuber, tvärtom! Så en kroppskräm är nog. Men så finns där mandelolja också, ekologisk kallpressad. Gör huden härligt elastisk och mjuk, men tar lite tid på sig att sjunka in så funkar bäst att smörja med t ex innan man ska lägga sig.

En ansiktskräm har jag också. Åt gången. Där är jag lite mer kluven. Min tidigare absoluta favorit var A-creme. Håller alla eventuella prickar och torra fläckar borta. Inte kladdig eller kletig. Håller min något kinkiga hud i skick. Men. Innehåller också parabener, och polyethylene glycol. Så jag har t ex för ett tag sedan testat Deep Moisture Cream från Mádara. Bra, luktar gott, men rätt dyr så jag har än så länge inte köpt den igen. Finns dock bl a som provförpackning hos Ecoliving.

Gillar också Radiance Day Cream från ovan nämnda Burt's Bees skarpt. Men förpackningen är lite för stor i förhållande till hur länge krämen håller sig fräsch. Skulle vilja ha den i tub så man slipper kladda med fingrarna i den. Eller en mindre burk. Så för tillfället har jag köpt en ytterligare variant, från Salviderm NaturligtVis, som jag fortfarande inte bestämt mig för vad jag tycker om.

Om du vill läsa mer om kroppsvårdsdjungeln och vilka ingredienser i produkter som är bra att undvika av olika anledningar, så finns en lista t ex här.

Funbeat eller jogg.se

Jag gillar statistik. Jag älskar listor. Kan länge grotta ner mig i jämförelser och analyser av olika slag. Därför skriver jag träningsdagbok också. För att kunna se hur jag tränat från år till år, jämföra sträckor, tider, form, träningsvariation och annat mer eller mindre värdelöst eller meningslöst vetande. Roligt vetande!

Men jag har svårt att bestämma mig. Är lite periodare. När det gäller vilken sajt jag ska använda för att registrera. Även om såklart Excel skulle duga lika fint, så är ju en träningssajt där det också finns forum med likasinnade nördar, diverse uppladdnings- och rapporteringsverktyg så mycket roligare.

Ett tag var jag helt inne på att Funbeat var bäst. Men hängde ofta på forumet på jogg.se. När jag sprang mycket i perioder så övergick jag nästan helt till jogg.se, och hängde nästan uteslutande där. Men jag har aldrig helt övergett den ena eller andra. Även om Funbeat nog är den som ger mest heltäckande bild av min träning. I det stora hela. För jag kan helt enkelt inte bestämma mig vilken som är bäst och roligast. Men känner att jag borde. För det är ju liksom lite värdelöst att registrera samma sak på flera ställen. Egentligen. Kan man inte få dem att gå ihop på något sätt och ta det bästa från bägge??

Funbeat har i mitt tycke bättre rapporter, skojigare diagramverktyg, lättöverskådligare årsöversikter och en app som fungerar rätt ok. Intankningsfunktionen från t ex Garmin är lätt och smidig och möjligheten att välja träningsformer är enorm. Forumet däremot har jag aldrig gillat.

Jogg.se däremot har ett mycket roligare forum (i mitt tycke, man kan hitta allt man nördar om känns det som). Intressanta artiklar och krönikor och bättre översikter när det gäller konditionsidrotter och såklart framförallt löpning. Gillar fliksystemet i dagboken, möjligheten att registrera vilka skor man sprungit hur mycket i (bara en sån sak liksom!). Intankningsfunktionen är inte lika smidig men funkar ändå rätt ok.

Så hur ska jag välja? Eller ska jag välja? Mycket viktig fråga det här...

RawBite

Tänkte tipsa om ett rätt smidigt mellanmål (eller kanske snarare nödmål...). Just nu som gravid är jag ju lite extra hungrig titt som tätt och det är inte alltid det är smidigt att ha med sig yoghurt och flingor eller frukt. Man måste ju dessutom komma ihåg att köpa dessa färskvaror för att kunna ha dem med sig... Därför är energikakor på sätt och vis bra, eftersom de håller sig längre än både frukt och yoghurt och man kan köpa på sig ett lager. Även om energikakor också är ganska skojiga att göra själv. Men om man nu inte vill det.

Så är RawBite faktiskt ett rätt bra alternativ.

Foto: M. Eklund

Bara frukt och nötter som ingredienser, och möjligtvis kakao, vaniljpulver eller kryddor. Inget mer. Inga konstiga tillsatser. Cashew-varianten som var en av de jag köpte, innehåller t ex bara cashewnötter och dadlar. Två ingredienser liksom. Hur ofta ser man det på en liknande produkt? Har aldrig hänt mig tidigare i allafall.

De är ganska små, så man blir inte jättemätt av dem, men man klarar sig definitivt över värsta hungerattacken eller suget, tills man har möjlighet att inta något rejälare. Goda tycker jag, eftersom de inte är alltför sockersöta (de innehåller ju inget tillsatt socker!), men kan tänka mig (baserat på vad jag fått för reaktioner på mina hemgjorda energikakor ibland när jag bjudit någon) att man tycker de är för "osöta" om man gillar saker som är sådär söta så det killar bakom öronen.

Jag sprang på mina på hälsokostaffären inne i stan och var tvungen att köpa några och testa, men de finns billigare och i fler smaker på t ex Bodystore.

Mera favorit

Som Ingmarie så klokt skrev i kommentar häromdagen så bör man se till att göra många dagar till favoritdagar - man vet aldrig när det är för sent! Litegrann handlar det nog också om att uppskatta det lilla, det enkla, och se skönheten i vardagen, eller i det liv man valt att leva.

Idag var en ganska typisk söndag faktiskt, och jag gillar dem. Tror jag skrivit om det förut också. Sittandes på rumpan ska de inte spenderas, även om jag gärna pustar lite mer än vanligt just nu. Men gärna i köket, gärna med fingrarna i en surdegsdeg av något slag. Sportlimpa ur Martin Johanssons bok Surdegsbröd blev det idag. På det vanlig mat såklart, och ovanpå det en vanlig hederlig sockerkaka! Det stod på önskelistan hos sambon och det var ju faktiskt inte igår jag varken bakade eller åt en bit sådan, så varför inte?

Lägg till det en hel massa friskluft, så mycket man orkar, så blir det ännu bättre. Powerpromenad i nya rosa (?) Houdini-mössan som gick riktigt skönt långt ner över öronen. En massa härlig nysnö. Bort mot golfbanan och spana på skidspåren, som var överfulla med söndagsskidande entusiaster, och kunde konstatera att spåren var väldigt välpreparerade, nysnön till trots. Väldigt inbjudande. Varför är det alltid det man inte får som lockar mest?

Som glasyren på kakan lite hemmastyrketräning för rygg, axlar, armar och förstås min arma hamstring. Följt av skön, ännu välbehövligare stretch och en lugn kväll i soffan. Inte illa...

Lästips: Eat and Run

Det är länge sedan jag sprang nu. Och jag längtar verkligen efter att kunna göra det igen. Bara ett par löparskor och jag. På en skogsväg, stig, eller till och med på asfalt. Bland träd, högt vajande gräs, eller grus, eller snö. Vad som helst egentligen!

Så i väntan på nästa löppass kan man ju alltid läsa om löpning. Scott Jureks bok Eat and Run köpte jag egentligen för att jag var nyfiken på kombinationen vegan och ultralöpare. Hoppades på massa bra tips på vegansk rejäl mat som även en löpare blir mätt på, efter att ha läst en artikel om Scott, hans "förvandling" från köttätare till vegan, och hans bok, i amerikanska Runner's World.

Visst finns det bra mattips i boken. Varje kapitel avslutas med ett recept, och vissa av dem får det verkligen att vattnas i munnen. Men när jag slog igen boken och sista sidan var färdigläst så konstaterade jag att det faktiskt inte är för maten jag kan rekommendera boken, utan för allt annat. Historien som sådan. Synen på löpning och hur den kan förändra liv. Gemenskapen som kan komma ur ultralöpningen (som jag fortfarande inte har provat på). Löpningen som räddningen när tillvaron slår bakut på många andra områden. Personerna, personligheterna, upplevelserna och utmaningarna.

Kosten var liksom bara en liten del i boken, och transformeringen till den växtbaserade kosten liksom smygs in som stegvisa insikter, test av vad som passar bäst, vad som gör att prestationen och välmåendet optimeras. På något sätt fick jag mer än jag väntat mig, och inspirationen att testa både ultralöpning och växtbaserad kost (som det kallas i boken) blir liksom ännu större. Även om jag tror att jag nog aldrig kommer bli vegan fullt ut, jag har liksom inte tillgång till den typen av kvalitativa råvaror på ett smidigt sätt på nära håll. Men inspiration och vegetariska inslag kommer det nog bli mer av. Och i sinom tid löpning förstås!

Bra bok! Foto: M. Eklund

Kanske måste man vara lite löparnörd för att verkligen gilla boken, men jag tror också att den kan tilltala "andra" just eftersom den innehåller så mycket mer av allt runtikring, av livet i allmänhet och av personliga skildringar av ett liv som hittills inte bara varit en dans på rosor.

På önskelistan: Icebug Anima BUGrip

Var länge sedan jag kände sug att köpa löparskor, för jag använder dem ju inte så ofta så här års, särskilt inte nu. De senaste veckorna har man ju dock nästan behövt skor med broddar för att kunna röra sig någorlunda riskfritt och det skulle nog inte sitta helt fel med ett par sådana här:

Bara det att de är snygga liksom! Jag har tidigare varit övertygad om att Icebugs inte är något för mig, de har varit för breda i lästen och inte alls passat mina fötter. Men när jag testade att sätta foten i denna modell så insåg jag att de breddat sortimentet ordentligt sedan jag försökte sist. Modellen känns liksom Adidas-ig på något vis, vilket ju passar mina smala fötter. Riktigt skön sko faktiskt, även om jag inte har en aning om hur den faktiskt funkar att springa med. Och eftersom jag inte kommer springa något i vinter (om inte min hamstring mirakulöst express-återhämtar sig) så får jag faktiskt hålla hårt i plånboken och låta dem stå kvar på önskelistan tills nästa halksäsong. Dessutom är de ju vansinnigt dyra, så broddar får räcka åt mig i vinter. Men skulle ändå vilja ha :-) Inget är som träningsshopping!

Årets första träning...

... blev lite styrka hemma med min kompis Exertube. Främst core-styrka men även lite axlar och armar. Första gången i år som jag tränade. Rör på mig gör jag mest hela tiden, men det är ju liksom inte allt som är rörelse som jag också räknar som träning, även om t o m promenader just nu gör en rätt svettig. Musklerna får sig en omgång också, de stabiliserande musklerna framförallt i ben och fötter. Fortfarande is, is, is överallt utom på de stora vägarna, så de där Yaktrax jag beställt sitter nog fint, när de väl kommer. Då kanske man till och med kan våga sig på att jogga ute, utan risk att slå halvt ihjäl sig!

Bästa listan

Man har ju sina favoriter när det gäller träningskläder. Men man kan ju alltid ändra sig om man får tips från andra. Sara skrev en bästa-lista och bad fler göra detsamma, så här kommer min:

Årets bästa sko:

 Svårt val... Jag springer oftast inte så mycket på vintern utan åker istället längdskidor så fort tillfälle ges. Därför har jag inga riktigt bra vinterskor. Men för övriga säsonger så är det Adidas Adizero Boston som är favoriterna.

Årets bästa träningströja:

Så här vintertid är det utan tvekan Smartwool och Icebreaker som delar förstaplatsen. För mig som svettas lätt men ändå har en tendens att frysa (konstigt va?) är ull överlägset eftersom det håller värmen hyfsat även när det är blött. Annars är jag inte så kinkig när det gäller löpartröjor. Så tunt som möjligt bara, gärna linne på sommaren.

Årets bästa inomhusbyxor:

Säger nog Casall Fierce Tights som jag vann hos Upp och Hoppa. Passar min något breda rumpa.

Årets bästa utomhusbyxor:

Vintertid finns inget som slår Salomon XA Windstopper Tight. Gärna kombinerat med ett part Houdini Mix Mid Tights eftersom jag fryser om baken väldigt lätt.
Övrig säsong Salomons capri-tights (har flera olika modeller) eller löparkjol från Love Running

Årets bästa löparjacka:

Salomon vinner här också. Vet inte vad modellen heter och hittar den inte på nätet, men den tunnaste varianten.

Årets bästa underställ:

Får nog säga ull igen. Smartwool när det gäller långkallingar (Icebreaker är för korta för mig), Icebreaker vinner nog för överdelen. Men Kari Traa är en bubblare på sistone.

Årets bästa strumpor:

Utan tvekan GoCoCo. Så himla sköna. Använder både deras ankelhöga löparstrumpor, och kompressionsstrumporna. Skojiga färger också, för mig som gillar att synas när jag springer, och tränar generellt.

Årets bästa sport-bh:

Smartwool igen. Funkar alla säsonger. Men till mitt stora förtret verkar de ha tagit sport-bharna ur sortimentet! Så då får jag nog säga Nike som god tvåa. Har två av olika modell och de duger fint åt mig som inte behöver så mycket stöd.

Årets bästa sport-trosa:
Trosor är viktigt när man tränar. Måste sitta skönt och inte åka in i rumpan. Björn Borg Play All Hotpant eller Casall Sport Hipster är det som funkar bäst för mig.

Vilka är era favvisar?

ShBam release och ny outfit

Idag var det "eventdag" på gymmet med release på en del av LesMills klasser, bl a ShBam, där det var dags för release 9. Såklart var jag inbokad! Gissade att det skulle bli lite mer än en vanlig klass, och det var det. Två instruktörer t ex. Och utlottning av priser. Vann gjorde den enda killen på passet. Första gången det varit en kille på ShBam när jag varit där, kul kul! Instruktörerna var nog inte heller vana vid det, för vid första uppläsning på lottdragningen fick han heta Mikaela ;-)

Kul release var det i allafall. Mycket benfokus. Djupa böj, höftrullningar, hopp. Men bäst var nog ändå att zombie-dansa till Michael Jacksons "Thriller". När man väl lär sig den här releasen kan den nog bli riktigt kul. Enda nackdelen (som inte har med själva releasen att göra) är att jag nog fortfarande tycker att man tar inte för mycket deltagare på dansklasserna. Minsta misstag och man bumpar in i varandra. Sällan är det så få där att man faktiskt kan ta ut rörelserna, i allafall inte om man som jag är över 180cm lång...

Men sammantaget var det kul kul kul! Fast varmt, varmt, varmt, eftersom det varit klasser i salen sedan kl 08 och vi satte igång 10.45.

Premiär för ny outfit idag också. För ett tag sedan vann jag ett set med tights och linne från Casall hos Upp och Hoppa. De kom i veckan.

Naturlig min, va? Foto: M. Eklund

Snygga va? Perfekta för dans! Jag hade dock lite svårt att välja om jag skulle ta den outfiten, eller den jag också fick, som bonus, för att min storlek inte riktigt fanns (eller hur det var).

Ännu mer naturlig min... Foto: M. Eklund

I ärlighetens namn ska jag erkänna att när jag först tog upp den här ur paketet började jag nästan gapskratta för jag kunde verkligen inte tänka mig mig själv i den. Men eftersom den kommit i min brevlåda var jag ju tvungen att prova hur den såg ut på, med förväntan om ett riktigt ordentligt gapskratt. Skrattet uteblev när jag kände hur otroligt skön den var på. Inte för kort i överdelen, som overaller brukar vara på mig (jag har lååång överkropp). Såg inte heller så illa ut på som jag väntat mig, faktiskt riktigt OK.

Men, därifrån till att använda den på ett landsortsgym där det gärna pratas om minsta lilla som är utanför ramarna, är det några steg kvar, även om det är dansklass. Övertalning av mig själv pågår. Varför inte liksom? Varför ska andra bry sig om vad jag har på mig när jag dansar? Om jag känner mig bekväm så räcker väl det?

Hursomhelst, det blev tightsen och linnet idag, riktigt sköna och följsamma. Tightsen är något högre i midjan än mina andra tights, vilket jag gillar tillsammans med linnet, eftersom jag annars lätt får glipa mellan, just pga min längt. Plus för det!

Sist men inte minst. Observera att jag även har nya skor. Man kan ju liksom inte ha knallrosa skor till guld/svart outfit... Ju... Sen att de rosa också är på gränsen till för små och ändå skulle bytas ut, det är ju en annan femma...

Hårfint?

Just för tillfället kan jag ju inte direkt påstå att jag tränar så speciellt mycket, men när jag gör det, så är en av de sakerna som tar längst tid i samband med träning faktiskt att tvätta (eller åtminstone skölja) håret. Jag har en del hår...

Foto: M. Eklund

Det är ganska tjockt också och torkar långsamt. Jag gillar inte att föna det för ofta eftersom det sliter så mycket. Det händer att jag får komplimanger för min hår-man, men när den ska rengöras efter träning (och ibland annars också) så är det inte alltid vi är kompisar.

Foto: M. Eklund

Däremot försöker jag vara snäll mot det och gillar inte att proppa det fullt med kemikalier, mest för att just träningen gör att jag tvättar det ganska ofta, eller åtminstone sköljer, vilket gör att massor med kemikalier sliter onödigt på håret och gör att jag måste klippa mig oftare och får en kliande, fnasig hårbotten.

För några år sedan testade jag balsammetoden för att skona håret från uttorkande sulfater och minimera mängden giftiga ämnen jag tillför det. Jag upplevde dock att jag tappade alltför mycket hår av det, och att mitt hår inte gillar för mycket näring utan klarar sig ganska bra med den näring det får inifrån ifrån maten jag stoppar i mig, så det var inte hållbart i längden. Testade därför en del mer eller mindre naturliga och/eller skumma metoder för att låta håret sköta sig själv så mycket som möjligt. Äggschampo t ex, verkar funka rätt så bra för mitt hår. Även det är dock inte något jag använder regelbundet, eftersom jag mycket hellre stoppar de goda äggen i magen än i håret ;-) Men håret blir väldigt rent och fluffigt av det!

Det jag istället försöker göra är att använda mig av schampon som inte innehåller SLS, mineraloljor, silikon, parabener eller annat junk som bara är falskt marknadsföring som syftar till att få oss att köpa mer produkter som vårt hår "behöver" pga att ovan nämnda ingredienser gör så att det behöver det. Har sedan ett drygt år tillbaka kört med BodyShops Rainforest-serie (oftast det här schampot) som jag tycker funkar hyfsat. Helst skulle jag vilja ha något med mindre ingredienser men har ännu inte hittat något som också uppfyller mitt krav på att det inte ska vara alltför tidsödande att tvätta håret, samt att jag inte ska behöva göra en massa inpackningar för att "rädda" kalufsen en gång i veckan.

Sedan min hårbotten vande sig av med uttorkande "vanliga" schampon behöver jag inte tvätta håret lika ofta, vilket såklart minskar frekvensen på den tidsödande torkprocessen på några timmar, men efter hårdare träningspass (jag svettas rätt mycket när jag t ex springer) så vill jag ju ändå skölja ur svett och smuts ur håret. Ibland blöter jag bara håret och gnuggar hårbotten med fingertopparna och har sen lite balsam (eller ibland olivolja) i topparna. Ibland kör jag balsammetoden light och tvättar hårbotten lätt med balsam. Ibland gör jag en sköljning med äppelcidervinäger, som faktiskt funkar riktigt bra, om man bara kan stå ut med lukten tills håret torkat (den försvinner när håret är torrt). Det förlänger tiden mellan riktiga schampo-tvättar med åtminstone en dag eller två. Torrschampo gjort på havregryn använde jag också ett tag men eftersom jag har mörkt hår så ser det lätt ut som mjäll även om jag borstar ur det ordentligt. Rekommenderas annars varmt till lintottar.

Helst av allt skulle jag bara vilja använda sådant som också kan ätas för att tvätta håret (och för den del också huden) med, men om jag också ska se någorlunda fräsch ut i vardagen och inte spendera all ledig tid på att göra lustiga hemmakok, så verkar det inte riktigt möjligt. Man får göra det bästa av det och sedan jag frångick de värsta hårbovarna så behöver jag numera bara klippa håret typ en gång i halvåret (max) och aldrig göra dyra hårinpackningar. Håret mår fint ändå och jag klarar mig undan med att tvätta det (om man bortser från lättsköljningar) var 3-4 dag. Fast det törs jag inte tala om för kollegorna som tvättar håret två gånger om dagen med vanligt schampo "för att annars är man ju äcklig" :-)

Burt's Bees!

Till min stora lycka finns nu Burt's Bees produkter i Sverige. De har funnits ett tag på I Love Burt, men utvalda produkter finns nu även på Addnature. Tidigare har jag bunkrat dessa när jag varit i USA och tackar min kompis Karin som tipsade mig om Burt's från början. Luktar underbart, gör underverk för huden, är ekologiska och innehåller mindre tillsatser än sånt man vanligtvis hittar i affären. Just därför är dock hållbarheten något kortare, så man får se till att inte bunkra FÖR mycket...

Nytillskott i träningsgarderoben

Kampanj på Salomon hos Addnature kan man ju knappast motstå... Salomon är min absoluta favorit när det gäller löpartights såväl sommar som vinter, så jag slog till på ett par W's Trail III 3/4 tights. Förvisso fjolårsmodell, men det duger gott åt mig!

Helst av allt skulle jag vilja springa i sköna löparshorts på sommarhalvåret, men de jag vill ha, som går en bit ner på låret, verkar bara göras för killar. Varför är det så egentligen? De enda som tagit sitt förnuft till fånga på tjej-sidan är Houdini, men jag har tyckt att 799 kr är liiite för dyrt för ett par shorts (även om jag skulle kunna gå hel och ren i säkert en vecka utan att tvätta bara med hjälp av min Houdini-garderob, så de har ju fått mig på fall förut, men oftast på rea). Men hej, vilken tur jag hade, för nu hux flux så var det halva priset på dem! I snygg Planet Purple-lila också, tjoho! Så ett par superdupermegasköna W's Trail Shorts blev det också! Med dubbla fickor till på köpet.


Nu ska här springas! Eller ja, så snart det blir shorts-väder alltså ;-)