Snart på riktigt

Snön har fallit i ett dygn snart. Vägen genom skogen som vi åker till jobbet var en riktig trafikfara både i morse och nu ikväll. Ingen plog i sikte nånstans, inte här hemma heller. Men, det snöar i allafall, så snart kanske det finns hopp om lite skidspår att sträcka ut i! Vretaslingan ska börja spruta snö i helgen om det blir minusgrader som utlovat.

Bäst att vara förberedd inför längdskidsäsongen. Kolla här!

Och så kan man ju alltid drömma om något i still med det här:

Livet kom emellan

Lite drygt två veckor sedan jag skrev en rad här. Det kom liksom annat emellan. Har inte ens läst särskilt mycket på mina favoritbloggar, även om det blivit någon då och då. Väldigt skönt på sätt och vis, och det har inte funnits utrymme för annat heller. Novembermörkret har på något sätt varit som en injektion sömnmedel i min kropp och jag har sovit kolossalt mycket så snart tillfälle har getts. Rekordet var nog en dag nu i veckan när jag sov i bilen hem, därefter 45 min medan sambon lagade middag. Och ändå somnade jag sedan 20.30 för att sova hela natten.

Jobbet har tagit en hel del tid. Lugnet före stormen var verkligen lugnet före orkanen. Allt har en tendens att komma på en gång och nu vet jag inte hur jag ska få timmarna att räcka till. Principmässigt vägrar jag fortfarande jobba helg, men det finns risk att den principen ryker den här veckan som kommer. Man får liksom väga stressen över att ha högvis kvar att göra, som mal i huvudet hela helgen, mot tiden det tar av ens helg för att faktiskt jobba undan en del som inte hinns med i veckorna.

Novemberutmaningen har blivit bortprioriterad några dagar, till förmån för sömn. Jag har liksom känt att det gjort större nytta att bara dunsa ner i sängen och somna innan huvudet når kudden än att stanna uppe och halvsömnigt göra några halvhjärtade styrke- eller yogaövningar. Men därmed inte sagt att jag gett upp. November kommer inte bli en komplett utförd utmaning, men den kan fortfarande bli anständig och en bra start på nya vanor med mer styrka och yoga. Varför låta det bli ett misslyckande när jag fortfarande har chansen att göra det bästa av det? Ibland kommer livet helt enkelt emellan, och jag tror man mår bättre av att acceptera det än att ge sig själv dåligt samvete för allt det där som man borde gjort. Samtidigt som det såklart inte är samma sak som att det är OK att ge upp för minsta lilla och säga "det gick inte". Det gäller att lära sig skillnaden däremellan, och den skillnaden är det nog bara man själv som vet i just den stunden man tar beslutet. Var omtänksam men hård mot dig själv :-)

#3 Mera styrka

Styrkedag igen. Grundade med spinning på gymmet. Skulle vara 75min distans, men visade sig vara 65 min team-halloween-pass med Martina och Eva. Salen var dekorerad som inför värsta maskeraden, kul att de anstränger sig för att fixa tema ibland!

Observera spindeln som alla fick på styret!

Jag däremot, hade lite svårt att anstränga mig idag. Kände redan när jag cyklade till gymmet (känns lite galet att cykla ute för att sen cykla inne, men ändå...) att kroppen var seg. Försökte trampa på så gott det gick, och mig gjorde det faktiskt inget att passet var tio minuter kortare än utlovat. Det lät som de flesta var rätt nöjda, iallafall om man lyssnade på flåsandet i salen!

Martina börjar bli min favoritinstruktör också. Hon är tydlig och peppig men utan att vara härjig. Och så har hon så härligt musikval. Helt i min smak! Lite tokroligt på något sätt. Låtar med drag i som man skrattar åt. Dansbandscovers, gamla schlagerdängor. Eller vad sägs om den här gamla godingen??

Väl hemma igen stod lunchen klar, inklusive äppelpaj till efterrätt. Service så det står härliga till. Till äppelpajen hade vi Raw vaniljsås. Inte riktigt så sidenlen som i receptet men faktiskt väldigt god!

Väl rustad för dagens styrka alltså. Överkropp blev det (mest armar):

• Sittande rodd med gummiband
• Bicepscurl med gummiband
• Triceps med gummiband
• Woodchopper med gummiband
• Armhävningar mot vägg

Dög fint åt mina kontorsklena armar...

#2 Yogabesvikelse

Igår såg jag fram emot skönt yoga i sällskap av levande ljus efter en hektisk eftermiddag på jobbet. Tänkte inviga min nya yoga-DVD som jag hoppades kunna få mycket användning av framöver. Men jag blev rätt besviken måste jag säga. Feelingen var inte alls yogisk. Snarare militärisk i instruktionerna och lite smågnällig på något vis. Övningarna var inte heller vad de utlovade sig för så jag avslutade passet med ett "jaha". Den enda del som får pluspoäng är avslappningsdelen, som var så där mysig som den ska vara.

Märkte dock att jag verkligen behöver yogan. Behöver landa. Komma ihåg hur man varvar ner, landar i nuet, fokuserar, andas och accepterar. Just under avslappningsdelen märkte jag tydligt att jag har en bit kvar. Så den här utmaningen är nog nästan mer välbehövlig än jag trodde. För när jag yogar regelbundet har jag inga problem att koppla bort alla måste-tankar och bara yoga. Men det har jag nu.

#1 Benstyrka

Börjar november med styrka. Så imorgon blir det yoga, yippie! Även om jag ju såklart fååår yoga mer än varannan dag, men jag lägger inte ribban så högt ännu. Dagens pass blev dryga 15 minuter ben. Bra koncept på något vis för om man kör lite i taget blir det ju inte så stort projekt och man hinner ändå göra något. Särskilt när man gör sånt som går att göra hemma i hallen eller vardagsrummet.

Ungefär såhär:

• 
  
• Utsida höft/rumpa med gummiband
• Utfallssteg
• Benböj
• Tåhävningar (vanliga och excentriska)
• Enbensböj
• Fartställning för längdskidor (som jägarvila fast utan vägg typ...)

15 rep eller 1 min av varje (per ben om det är enbensövningar), sedan 2 set av det hela. Kändes sisådär lagom i benen. Just sisådär lagom som passar bra just nu.