49 km senare

Efter de två sista dagarnas vandring kändes mina ben (eller snarare höfter och fotleder) som efter ett Lidingölopp, trots relativt lite packning. Stel som en 80-åring var jag när jag klev ur bilen hos föräldrarna, vilket orsakade en del fnissande hos omgivningen.

Därför beslutade jag mig för en vilodag idag, med tankar och dagdrömmar om fjällöpning med lätt ryggsäck. Två löpare sprang ifatt oss igår, de sprang typ 3mil om dagen. I mjuk och varierad terräng kanske det skulle vara görligt, nästa säsong eller så. Man måste ju få drömma!

Idag däremot, kliar jag mina trettiotalet myggbett kring fotlederna och knallar omkring i färgglada kompressionsstrumpor. Går tipsrunda med far och sambo runt sjön, där prästkragar, lupiner, midsommarblomster och smörblommor står i full blom. Sommaren ligger efter här sägs det. Men det är sagolikt vackert och perfekt återhämtning!