Lite längre

- av glädje, i balans, med energi

21 september 2012

Rehabfredag

Har ledig fredag idag. "Vad ska du göra då?" - frågade arbetskamraterna. "Vara ledig", svarade jag... Tveksamma blickar avslöjade att det kanske inte var vad de ville höra. Men är det inte just det man ska göra på sin lediga dag - vara ledig? Jag har alldeles för många semesterdagar kvar i förhållande till hur länge det dröjer tills jag får nya. För tillfället är det lite lugnare på jobbet. Så varför inte ta ledigt en dag i veckan sisådär varannan vecka. Bara för att jag kan; för att jag borde utnyttja ledigheten och inte spara den på hög till kommande år. För att jag behöver ta lite pauser ibland.

Den lediga fredagen har nog ändå lite tema över sig när jag tänker efter - rehab-tema. Min låsta höft har gjort mig orörlig i veckan. Så himla töntigt det kändes när det small till i tisdags när jag skulle sätta på mig skorna. Kunde knappt sätta mig ner på kontorsstolen sen... Om det ändå varit nåt rejält jag gjort, så kunde jag på nåt vis ha levt med det på ett annat vis. Men sätta på sig skorna??

Nåja, det är bara framåtböjningar från höften som gör så där mördande ont. Typ sätta sig upp i sängen. Sträcka sig efter något i hörnet på diskbänken. Så länge höften hålls rak funkar det rätt OK. Så joggat lite har jag gjort i veckan, gick bra, trodde jag då.

Blev värre igen dagen efter. Klonkade rejält två gånger och jag trodde det var över, men icke. Kom smygande tillbaka. Ringde naprapaten (på rekommendation). Tid hos henne på tisdag. Hon sa att jag nog "var lite skör" fortfarande efter att ha varit hos kiropraktorn. Jotack, det kanske var ordet!

Det är ganska långt till tisdag när det är onsdag (som det var när jag ringde henne). Så jag försöker rehaba mig själv med stretch-övningarna jag fick av kiropraktorn. Blir i allafall inte värre och faktiskt en hel del bättre. Inget ont om kiropraktorn (även om det inte kan vara en tillfällighet att det kom så nära inpå justeringen... väl?), det är bara så irriterande att inte kunna röra sig som man vill!

Stretchar min stela rumpa. Foto: M. Eklund

Och mina korta insidan-av-låret-muskler. Foto: M. Eklund
Väldigt springsugen var jag imorse, när solen sken och det var 2 grader ute. Sen åt jag frukost, resonerade lite förnuftigt med mig själv och beslöt istället att ge mig ut på en rejäl rehab-runda med stavarna.

Gå-stavar - något tantigt men ganska praktiskt. Foto: M. Eklund

90 minuter och många liter friskluft senare var jag nöjd med beslutet och rejält hungrig!

Nöjd efter massor med friskluft. Foto: M. Eklund

Etiketter: ,

2 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Sååå rätt! Klart man ska vara ledig när man kan! Själv jobbade jag 80 procent hela våren, ledig varje fredag. Så underbart! Men tyvärr visade det sig att högarna på skrivbordet växte lite för snabbt, och att ingen annan var intresserad av att rensa. Så nu jobbar jag heltid ett tag igen.

Hu, den där höftlåsningen låter lite läskigt. Hoppas det går över snabbt!

21 september 2012 kl. 17:39  
Blogger Malin - Lite längre sa...

Jag har också funderat på att gå ner i tid, men det verkar vara väldigt svårt hos oss, om man inte har småbarn. Konstigt egentligen, det skulle ju kunna skapa fler arbetstillfällen!

Mer lediga fredagar åt folket! ;-)

22 september 2012 kl. 14:58  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida