Vilken vecka

Jag visste ju att den här veckan skulle bli helt galen, men den blev faktiskt värre än jag trott. Jag hade inte riktigt räknat med tropisk värme som gör att det är svårt att sova på nätterna och som gör det svårare att hålla fokus på dagarna. Min kropp gillar inte värme, i allafall inte när det börjar stiga över 25 grader. Det funkar helt enkelt inte att prestera några resultat när det gäller fysiska prestationer. Spelar ingen roll hur mycket jag dricker och äter och sover, det är handbromsen i ändå. Bara att acceptera, ta det lugnare och hoppas på lite friskare luft nästa vecka. Men att säga sånt verkar vara ungefär som att svära i kyrkan... Man får helt enkelt inte tycka att det är för varmt. Men det gör jag ändå.


Totalkaos på jobbet och massor med stress hade ju verkligen kunnat motverkas av ett och  annat löppass, men det har bara blivit ett. Ett riktigt kort ett efter klockan åtta på kvällen när temperaturen sjunkit något. Ändå var jag sjöblöt när jag var klar. Ska försöka mig på ett backpass tidigt imorgon, om prognosen stämmer och det blir lite svalare i natt. Styrkeövningar har det i allafall blivit en del, och långa promenader för att i allafall inte få ont i kontors-råtte-ryggen.

Klurar en del på Tjejmarathon också och hur jag ska göra. Efter tremilapasset förra helgen fick jag mig en funderare och har fått veta saker i veckan som gör att jag funderar lite mer. Insamlingen har ju fått en rejäl skjuts nu så jag vill ju verkligen fullfölja det. Men det kommer gå så långsamt i så fall. Så jag undrar om det är värt det. Planerar nog ändå för att det blir värt det och får väl se när det närmar sig hur det känns. Även om jag varken vill eller borde känna efter för mycket.