Långpass i snålblåst

Idag var det gemensamt långpass med Tjejmarathontjejerna i Stockholm. Jag hade vissa funderingar på att hänga med dem om jag hade åkt hem till föräldrarna i helgen och därmed haft vägarna förbi. Det blev inte så, och lika bra var nog det, mest för de hurtiga tjejernas skull. De skulle springa en halvmara idag! Det hade jag nog aldrig orkat, i allafall inte i någon form av tempo... Kroppen är seg som sirap och dessutom sov jag riktigt dåligt inatt. Så jag ägnade förmiddagen åt mitt eget lilla långpass i skogen. Det gick trögt. Det gick långsamt. Det var ganska kallt. Men,, det var välbehövligt. Vansinnigt skönt att få en stor dos frisk luft och bara vara lite tjurig och tjurskallig i min ensamhet.

Dagens runda blev MTB-spåret upp till Olstorps elljusspår, sedan fyra varv på 2,5km-rundan, och så hem igen genom villaområdet. Liksom förra gången jag sprang där så insåg jag efteråt att det fortfarande är väldigt vått och svampigt där efter vintern. Rätt kuperat är det också. Mycket jobb för varje meter! Kilometertiderna förbättrades med typ 30 sekunder när jag väl kom ut på grusvägen efteråt. Så när jag tänker efter har jag faktiskt avverkat ett riktigt bra pass idag. Snudd på ett halvt Lidingölopp (ja, terrängen är ungefär samma, så ansträngningen blev därefter), och det är inte lite för att vara Malin i löparskorna...

Tidigare när jag testat vätskebältet har jag haft svårt att komma överens med det, men idag gick det faktiskt bättre. Det satt ganska bra där det satt, for inte omkring och snurrade som det brukar. Vatten i flaskorna och en nötcreme i fickan utgjorde provianten och det räckte gott och väl. Inga magprotester heller så nötcreme får nog följa med fler gånger!

Den här veckan avverkades drygt 29% av Tjejmarathon-distansen på veckans långpass. Om jag skulle hålla dagens tempo under hela det loppet slutar jag på 6h8min20sek. Det tar sig!

Nästa vecka är återhämtningsvecka, så då blir det en mindre dos löpning och större dos löpvila. Med förhoppning om bättre resultat veckan därefter!



Då kanske jag tar tillfället i akt och testar det fina superrosa pannbandet som damp ner i brevlådan i veckan också. Snyggt va? När jag bättrat på solbrännan från likblek till vårfräknig så blir det kanske till och med ännu bättre...