Halvvägs

Herregud, vad tiden flyger! Jag är redan halvvägs i min baklängesgraviditet. Trollet är drygt 20 veckor. Tänker tillbaka på hur det var när hon funnits 20 veckor i min mage. Att få närskåda Trollet på rutinultraljudet. Att börja kunna visa upp en bula. Att inte kunna röra sig som man vill för bulans skull och för det skadade lårets skull.

Nu har jag inte längre någon bula. Den har försvunnit alldeles för fort och jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Äter, äter och äter, och blir inte så glad åt kommentarer om att "det inte är så smart att banta när man ammar". Nä, den här amningsdieten är lite för effektiv, men det är i allafall väldigt tydligt vem som får del av det som jag inte själv lyckats behålla. Gott så!

Formmässigt och träningsmässigt då? Till min stora förvåning har jag inte haft nåt endaste ryggont av att bära omkring på lill-Skruttan. Det tackar jag styrketräning, och framförallt magträning för. Jag gör inte så mycket klassiska plankor (har andra riktigt tuffa post-preggo-övningar) men klarar en minut på knä nu och har börjat göra dem på tå. Armhävningar kan jag göra många fler än för bara några veckor sedan och min hållning är betydligt bättre. Känner mindre av knä och baksida lår också, tack och lov. Men stark? Nä, det skulle jag nog inte kalla mig än.

Däremot starkare än när jag var gravid i vecka 20, helt klart. Tror även konditionen är bättre, trots löpartorkan (som jag förhoppningsvis kan råda bot på snart, längtar!!). Så det känns rätt skönt, att kroppen ändå återhämtar sig, och samarbetar med mig så att jag kan orka vara en glad och aktiv mamma.

Min målbild är fortfarande Fit for Öppet spår 2014, även om det som bekant är fulltecknat nu och det inte alls är säkert att det blir något lopp. Målbilden finns där av en anledning. Jag vet liksom hur känslan är i kroppen när man är redo för nio mil i fäders spår. Jag har gjort det förr och vet vad jag strävar mot. Oavsett om det blir något korsande av startlinje eller ej. Vägen dit känns lite krokig sådär, för träningen numera ser definitivt annorlunda ut än den gjorde sist jag tränade för långlopp på skidor. Numera blir det t ex amningspauser i styrkepass.

Yoga i hallen för att tillfälle gavs.

Promenader i löparmundering för att åtminstone lura knoppen att jag far fram i skogen.

Ofta ganska korta styrkepass. Långa lågintensiva "konditionspass" med mycket friskluft.

Träning på dagtid mer än på kvällstid.

Men tittar man i träningsdagboken, så tränar jag betydligt mer nu än jag gjorde som mitt-gravid. Känns gött det faktiskt! Och väldigt välbehövligt för en rehabiliterande gravidkropp.