En fegis som längtar, och kanske inte är så feg...

Jag gick ett bra tag och funderade över om jag skulle våga. För även om jag var på två bloggträffar förra året så är det inte riktigt samma sak. Här snackar vi ju massor av träning! Och så ska man mingla och greja. Men så tänkte jag att asch, jag behöver nåt att se fram emot. Så jag vågade.

Det bästa av allt? Jag ska få gå på DANSPASS!

Har däremot inte bestämt mig än hur länge jag stannar i storstan. Jag menar, jag har ju faktiskt inte sovit hemifrån sedan Liten kom!