Att göra som man borde

På BBC för en vecka sedan fanns David Felhendler från Löparakuten på plats och behandlade gratis. Jag har läst mycket positivt om honom och tänkte ta chansen att låta honom titta på mitt ständigt knorrande knä, som ingen jag tidigare gått till har lyckats "bota".

David trodde att orsaken till knäsmärtan nog satt i ryggen. Därefter justerade han lite i nacken (huäääh, vad jag tycker det är läskigt!), ungefär mitt i ryggen, lite i bröstryggen samt i vänstra höften. Efteråt kunde jag lyfta bägge benen till 90 grader i ryggläge, vilket vänstern annars inte brukar vilja. Jag kunde även knäböja i stort sett utan smärta, vilket jag inte kan minnas när det hände sist. 

Ganska fascinerande. Särskilt eftersom David justerade ställen som tidigare experter inte brukat bry sig om. Jag frågade såklart hur jag skulle göra för att behålla det som justerats på "rätt" ställe och fick några budord: inga obalanserade eller sneda lyft av småbarn, tänk på hållningen, träna mycket core, ta ner andningen i magen - ingen stressandning med axlarna uppe.

Låter ju ganska lätt och logiskt, och jag inbillade mig också att jag skulle klara det. Men sedan kom som bekant vab-veckan from hell. Barnet i första hand. Mycket bärande. Långt ifrån alltid i balans. Till slut måste man ju (nåja, nästan iallafall) bära barnet på ena sidan, för att överhuvudtaget kunna få något gjort med andra armen. Typ laga mat och så. Lägg därtill stökiga nätter och ganska mycket oro, så förstår ni hur det gått med den där andningen...

David sa å andra sidan att det kanske skulle krävas en behandling till, eller två, för att bli helt bra. Så frågan är väl var jag hittar Östergötlands motsvarighet till Löparakuten. Hittills har de iallafall lyst med sin frånvaro. Om jag bara hittar dem så livar jag att skärpa mig med rehab/prehab sedan... Eller, skärpa mig gör jag nog ändå. Hoppas jag.